Jag undrar när jag ska sluta skriva om Vasaloppet. Det kanske ter sig lite tjatigt från min sida att det aldrig tar slut, men det verkar som om det fortfarande hänger med mig.

Ljumsken gör fortfarande ont, ledbandet i tummen likaså och jag börjar ana att jag eventuellt har en stressfraktur i ena foten. Den diagnosen grundar jag enbart på känslan i foten, det faktum att symptomen kommit smygande, mammas kunskap inom medicin samt internet. Internet framför allt har hjälpt mig att sätta en diagnos. Jag får väl se om det blir värre den kommande veckan och i så fall uppsöka en riktig läkare.

För övrigt tittade jag på Vinterstudion idag, de visade de bästa klippen från säsongen och visade en snutt från Vasaloppet med tillhörande musik. Jag började gråta. Inte en liten tår som trillade utan jag började verkligen gråta.

Det här med känslor och associationer är verkligen märkligt.

Imorgon är det dags för veckans första tenta, det känns sådär. Jag är dock glad att det gäller juridik så man får ha med sig lagar och böcker. Men det känns osäkert ändå...

Just ja, en sak till angående Vasaloppet.

Jag gjorde en deal med mig själv veckan innan loppet att om jag gick i mål så skulle jag få köpa NE på bokrean på Maxi. 



De pryder nu toppan av min bokhylla. Tänk all kunskap som finns i de här böckerna. 

Jag måste eventuellt genast begrava mig i dem.

Eller tentaplugga.


LOVE / H