POLare på HIS

Well, ett nytt jobb där man tvingas använda sitt huvud hela dagarna och faktiskt tänka har tydligen resulterat i total mental utmattning om kvällarna. Att jag dessutom numera startar mina dagar 05.20 gör ju inte direkt att jag är på topp när arbetsdagen väl är över. Hur lång tid tar det att vänja sig vid okristligt tidiga uppstigningstider?

För övrigt går jobbandet bra tror jag. Fullt upp, precis som väntat och en hel del problemlösning och diskussioner dagarna i ända. Inte helt fel. Imorgon ska jag lånas ut till min originalarbetsplats för en APT-uppgift. Känner mig plötsligt väldigt eftertraktad och grym i allmänhet. Hoppas att det håller i sig efter en sjukt seg höst!


LOVE / H

Efter en veckas horisontalläge på soffan har jag nu tagit mig upp på benen. Jag har sedan jag vaknade klockan tio idag hunnit med att bädda rent, dammsuga, tvätta en maskin, laga matlådor, duschat inklusive tvättat håret (bara fyra dagar sen sist) samt avlägsnat pälsen på benen som fått växa i två veckor.

Paus för att plocka upp hakan från golvet.

Jag har nog aldrig längtat så mycket efter att jobba som jag gör nu. Kroppen fullkomligt kryper av leda och jag vill liksom bara springa två mil för att få slut på rastlösheten. Men, jag är klokare än så och satsar istället på en simpel promenad till Ica Maxi.

Har ett boktips efter den här sjukdomsveckan. Jag läste visserligen ut den precis i insjukningsläget förra helgen, men ändå. Jojo Moyes bok Livet efter dig är det bästa jag läst på länge. Herregud vilken historia, vilken berättelse. Jag läste den på två dagar och man ville liksom bara fortsätta och fortsätta samtidigt som man ville lägga den ifrån sig för att man inte ville att den skulle ta slut. Kort och gott: LÄS DEN!



Imorgon startar så mitt nya uppdrag på Posten i Tibro. Jag är vansinnigt taggad.
Wish me luck!


LOVE / H

Jag är uttråkad. Jag är just nu så uttråkad så att inget mått ens räcker till för att beskriva exakt hur uttråkad jag är. Jag är sjuk. En envis förkylning håller sitt grepp om mig och vägrar släppa taget. Sedan i lördagskväll är jag liksom halvdäckad. Jag har ännu inte jobbat den här veckan och det driver mig till vansinne. Jag vet att man har rätt att vara sjuk och att man inte rår för det, men jag får ändå dåligt samvete. Måste onekligen jobba på det.

Jag mår också egentligen bättre, om det bara inte var för den här extremt obehagliga yrseln som håller mitt huvud gisslan.

Det känns som ett konstant blodtrycksfall. Och så fort jag reser mig upp så måste jag hålla mig i en vägg. Det känns inte helt okej alls. Men jag har bestämt mig för att jag ska jobba imorgon. För jag har bestämt mig för att jag är frisk imorgon. Jag tänker att optimism inte kan skada.




I vilket fall som helst börjar jag nytt jobb på måndag. Eller det är samma företag, ingen chock där, men jag blir utlånad till ett annat kontor i närheten och ska ha lite andra arbetsuppgifter ett tag. Känns extremt kul och jag längtar!

Nu ska jag och min yrsel återgå till vilotillstånd, vi har inte så många timmar på oss att bli friska!


LOVE / H

2013 har lämnat oss. Spontant vill jag utropa Äntligen!

Jag vet inte vad jag ska säga om 2013.

Möjligtvis vill jag sjunga: Upp och ner ner och upp, grisen gal i granens topp.

I övrigt rekommenderar jag att bläddra tillbaka i bloggen, för just nu orkar jag inte göra det själv. Men kanske en annan dag, vi får se.


LOVE / H