Jag måste säga att jag har haft en fullkomligt fantastisk födelsedag på alla sätt och vis. 

Jag var på plats hos min kära vän Ana klockan 8.05 imorse, hon öppnade dörren lite småtrött och vi sa Grattis i munnen på varandra exakt samtidigt. Vi tackade även samtidigt och hon fick kort oja om att hon är tre hela år äldre än mig. Hon hade tänt två ljus på bordet, ett för sig själv och ett för mig. 

Gruppkonstellationen var lite annorlunda idag mot vad den brukar men vi är öppna för nyheter och det var väldigt trevligt.

Vi åt en stor tacolunch och min fantastiska egenhändigt bakade kaka till fika därefter. Vi satte till och med i ett ljus och hjälptes till att blåsa ut det samt önska oss något. 



Jag har även varit en sväng till optikern vilket var trevligt, men ingen sa grattis och det gjorde mig lite beklämd. När Anas dotter kom hem fikade jag en gång till med henne och försökte flörta till mig en grattiskram samt påpeka att hennes långa lock i nacken påminde något om Roberto Baggios långa fläta.....Ana höll visst inte med.

Därefter åkte jag till skolan för ett långt möte inför mentorskapsprogrammet. Det var ju vad det var, men sällskapet var trevligt, speciellt när vi fick mingla och satte oss i ett hörn :)

När mötet var slut så samlades jag, Evelina och Sara hemma hos mig. De lagade och bjöd på mat vilket jag tyckte var väldigt trevligt, det var dessutom väldigt gott.

Plötsligt knackade det på dörren och det var min granne en våning ovanför. Vi kan kalla honom 'Han där uppe'. Om jag i framtiden pratar om 'Han där uppe' så syftar jag inte till en eventuell gud. Jag syftar till min granne. Han sa att han hade fest och undrade om det lät för högt. Sara och Evelina tyckte att det var så gulligt så att de fullkomligt skrek ut att jag genast borde gifta mig med den här gulliga ekonomen alternativt hans kompis som bor tre våningar ner. 'Han där uppe' hade tydligen knackat på klockan sex för att förvarna om kvällens kommande eskapader, men jag var ju på möte då. Han hade då gått in på hitta.se och försökt ringa mig, men hamnat hos en namne i Töreboda. Jag måste säga att allt agg jag haft mot 'Han där uppe' rann av mig på en halv sekund. 

Sedan småpratade vi lite om utbildningar och sånt och han sa att jag skulle ta hans nummer och skicka ett sms om de störde för mycket. (Är det här möjligtvis ett trick för att få mitt nummer? Kommer han störa extra mycket nu tills jag skickar ett sms?) Jag döpte honom till 'Han där uppe som dunkar' i telefonen och vi skrattade alla i samförstånd. 

Apropå ingenting säger jag plötsligt "Jag fyller år idag, vi har lite kalas här". Ekonomerna sa grattis och tänkte förmodligen genast att POLare inte vet hur man festar om en går i tofflor, en sitter på golvet i träningsoverall och en ligger i sängen framför datorn. 

Jag funderar på att skicka ett sms och säga att de inte vet hur man festar då det låter alldeles för lite, trots att det inte är sant.

Därefter har Sara och Evelina legat i en hög på mitt golv i skratthysterier då jag berättat historier från mitt forna guideliv, bland annat min utflykt till Stavros. Jag såg ju visserligen det roliga i situationen, men så hysterisk måste man väl inte vara?


Nu börjar dagen lida mot sitt slut, smsen och samtalen har lugnat ner sig och dagens sista överraskning mensvärken börjar infinna sig.

Herregud vilken alltigenom trevlig dag det har varit.

I helgen blir det Enköping!


LOVE / H