Herregud. Jag vet inte ens vart jag ska börja någonstans angående gårdagens eskapader. Kronologisk ordning kanske? Ska försöka.

Enköpingsfolket plus Tineling kom till staden Skövde. Vi gick en tur på stan och åt lunch, därefter besökte vi det oerhört viktiga systembolaget. Vi installerade oss på våra diverse sovställen som jag ordnat och började så smått att pimpla alkohol på eftermiddagen. Sen beställde vi pizza och jag började dricka på mitt vin..


Untouched :)

Pizzan anlände och vi delade sex uppsättningar bestick på nio personer utan problem. Tina tog tag i tårtorna och satte igång att hacka Daim. Det kom gäster före det andra födelsedagsbarnet anlände till festvåningen, men vad gjorde det?


Klackarna satt där de skulle.

Det här med luftinstrument är intressant. Kajsa tog det ett steg längre. 


Rosébubbel och salt pinne blir enkelt fiol.

Man kan säga att 99 % av alla var i sitt absoluta esse, likaså vi. Vi spenderade mer tid ståendes på bordet och stolarna än själva golvet. Att inget gått sönder eller att ingen ramlat är ett myssterium i sig.


Inlevelsen var det inget fel på.


Värdinnorna var eventuellt på bäst humör. Vi fick ju presenter så vad hade vi att vara ledsna över?


<3


Bordsdans...


Även golvdans uppenbarligen..


Sockersött.


Elefantdansen...


Sötaste Tingeling.


Fina Anna.


Kärlek.


Lisa och Johan.


På Bogrens salonger intog vi dansgolvet.


YMCA!


En lite rysk bild.

Kvällen och natten var fantastisk och trots mitt alkoholintag med två liter vin så har jag varken minnesluckor eller känslor av illamående idag. Tvärtom mår jag väldigt bra, men är dock trött.

Hela tillställningen var fylld med kärlek, skratt, sång, vänner, tårta och konsten att bjuda på sig själv. Det var längesen min röst var i så dåligt skick som den var inatt. Inatt intog vi för övrigt McDonalds för lite vickning. Vi upptäckte att ödsla energi på Daniels fyllemat är ungefär det dummaste man kan göra. 
Tingeling sa att Stålmannen var på McDonalds, men det var visst bara Vikinga-Tor som gått vilse och letade efter sin väska. I Värmland är det, enligt Tingeling, ingen skillnad på Stålmannen och Tor.

Det var en tjej som skrek mitt namn inatt utanför Bogrens, det var min gamla lekiskompis Sofia. Hon kände igen min brors krulliga hår. HAHAHA!

Man kan ju lugnt påstå att vi somnade gott med snurrande huvuden och ömma fötter, men med leenden på läpparna. Under dagen har vi återupplevt kvällen och natten med mängder utav skratt.

Jag, Ana och hennes man lyckades på eftermiddagen med konststycket att städa festlokalen. Hujeda mig vad svarta märken det var överallt.


Men effektiviteten visste inga gränser och vi städade i raketfart...

Den här helgen har varit ett endaste långt lyckorus!

TACK!!


LOVE / H