I många fall är mitt minne alldeles för bra. När det gäller tentaplugg verkar det ibland vara tvärtom. Jag kan komma ihåg de mest märkliga saker som jag över huvudtaget inte har någon nytta av i mitt liv.

Jag kan till exempel fortfarande ett kontonummer som jag hade på Föreningssparbanken i Märsta (Det kontot avslutade jag på gymnasiet). Jag kan det första mobilnumret som familjen hade (Detta nummer har vi inte använt sedan början av 2000-talet och det har till och med gått vidare till en ny användare). Jag kan rabbla den dikt som fanns på en Hanna-mugg som min Pappa råkade tappa i golvet när jag var nio år. ("Hanna lycklig, fri och glad, ja så ska människan vara. Hanna hon trivs bäst i glada tjejers skara. Det sprudlar och det sprakar av lyckig energi. När Hanna knådar degen vill alla hoppa i").

Onödigt, jag sa ju det!

Men, något av det mest onödiga, men samtidigt användbara är folks adresser och postnummer i staden Enköping. När jag jobbade heltid på Posten för ett par år sedan så kunde jag de distrikt jag brukade gå utan och innan. Jag hade som partytrick att fråga folk om deras postnummer. Om de så bodde på ett av "mina" disktrikt så sa jag "Om du säger vad du heter så lovar jag att jag kan berätta vart du bor". Jag inser ju så här i efterhand att det är ett väldigt märkligt beteende. Men det slog heller aldrig fel.

Reaktionen när man berättar adress, våning och vad som sitter på någons dörr eller brevlåda är ganska intressant. Det brukar börja med chock och sedan övergå i någon form av märklig beundran. Personligen har jag ju förstått att det är ganska underligt. 


Innan en arbetsdag på Posten i juni.

Numera så börjar adress för adress försvinna inifrån mitt huvud. Jag hoppas att vettig information inom en snar framtid kommer att ta upp den platsen istället. Till exempel ekonomistyrning känns vettigare än att veta vilka som bor på Örtagatan.

Numera upptas bara mitt huvud av postnummer och adresser under sommar och jul. Tack och lov! Dock verkar dikter, kontonummer och mobilnummer förbli i mitt minne för all framtid.


LOVE / H